Livet med en bebis

Drygt sex veckor har gått från det att Nicholas valde att titta ut. Sex veckor av ren kärlek och massa bebisgos. Fem specifika saker som Nicholas "bidragit" med de här senaste veckorna hittar ni här nedanför.
 
1. Han har kissat ner både mig och Daniel. Ett x antal gånger, så fort blöjan åker av så åker snoppen upp och kisset rakt ut. Han har även kissat på vår BVC-sköterska, och typ kissat ner hela BVC-rummet. Vi har ju lärt oss att hantera det, till en viss del, förebygga och motverka att kisset tar sig utanför blöjan - men ibland glömmer vi, och då är olyckan snabbt där.
 
2. Han har skällt ut oss efter noter. Mestadels för att han har magknip och vi inte kan göra så mycket åt det. Han skriker dock inte allt för ofta, peppar peppar. Väldigt sällan faktiskt. Men när han väl skriker, så gör han det med all kraft, och då får jag så ont i mammahjärtat. 
 
3. Han har hållt oss vaken i timmar när vi egentligen velat sova. Medan våra ögon gått i kors så har hans varit vidöppna och nyfikna. Det är bara att ställa upp och roa och mysa. Han sover dock oftast väldigt bra, om vi lägger honom vid 21.00 så brukar han vakna vid 01.00-02.00 för att få mat, för att sedan somna om och därefter vakna vid 05.00-06.00 för att få ännu en omgång mat, för att sedan återigen somna om till 8.00-9.00. Vi sover oftast hur bra som helst, och de där stunderna då han håller oss vakna kan faktiskt vara rätt så mysiga, även om ögonen går i kors på en.
 
4. Han har fått oss att skratta och gråta. Mestadels skrattar vi dock, åt alla hans grimaser och hans fantastiskt fina leende. När han ser rakt in i våra ögon och ler med hela ansiktet, då smälter vi och blir helt saliga. Jag har, på grund av honom, gråtit en gång under dessa sex veckor. Det var första gången han fick magknip och var superledsen, då blev jag så ledsen av att se honom ledsen, det gjorde så ont i mammahjärtat. Även om det gör ont även idag när han är ledsen, så är jag inte så dramatisk längre när han väl skriker.
 
5. Han har fått oss att storkna av kärlek. Den kärlek vi känner för den här lilla varelsen är helt magisk. Jag saknar honom så fort han sover och vill pussa ihjäl honom så fort han är vaken, vara nära och bara mysa in mig i hans gosiga kinder. Jag älskar honom så mycket att det gör ont i hela kroppen bara jag tänker på honom. Det här med att han är en del av mig och en del av Daniel, det är det finaste jag någonsin kommer få uppleva.
 

Ela

Asså han är ju så söt så man dör!! Världens finaste lilla bebis <3

Svar: <3 <3 <3 <3
Ella Sevieri

Mammis

Ja, kärleken till denne prins är vidunderlig, utan gränser <3

Svar: Håller helt med dig! <3
Ella Sevieri