Sex månader gammal

Vår prins blev hela sex månader igår, tänk att det känns som det var igår jag fick reda på att jag var gravid. Tiden går så fort, och Nicholas växer med den, likaså vår kärlek för denna lilla minimänniska. Jag blir så lycklig så fort jag kollar in i hans stora blåa ögon, en lycka och kärlek så stor att det inte finns ord för det. En lycka och kärlek jag varje dag är så tacksam för att just jag får uppleva. 
 
Lilleman äter numera gröt både till frukost och kvällsmat, och snart ska vi också införa riktig mat till middag. Känns lite tråkigt men samtidigt skönt att dra ner på amningen, men målet är ju att jag ska sluta amma helt innan jag går tillbaka till jobbet i oktober. Kommer sakna närheten, men nu när han är så stor så känns det samtidigt inte lika självklart att amma honom längre, det är liksom ingen bebis längre som ligger i min famn och myser in sig, utan ett mindre barn som tar sig runt helt själv.
 
På onsdag ska vi till BVC för ett obligatoriskt läkarbesök, samt för mätning och vägning, vilket alltid är lika spännande. Han har ju alltid legat strax ovanför kurvan, då han är väldigt lång, då han har långa föräldrar. Jag är 177 cm lång och Daniel är 194 cm, så han har ju en del och brås på, så att säga.
 

Mammis

Mormors hjärta! <3<3<3

Svar: <3 <3 <3
Ella Sevieri